Visste du att…

Västerås var först i landet med en konstfrusen bandyplan.
Det spelades seriematcher på annandag jul för första gången 1957.
Högsta serien bytte namn i början av 1980-talet.

… Västerås SK var först ut med att kunna skryta med en konstfrusen bandyplan.
Nämligen den 2 december 1956 när Rocklunda bandystadion invigdes med match mellan Sveriges bandylandslag och Västmanlands länslag. Det var knappast ologiskt att just framgångsrika VSK var först.
Avsevärt fler orter skulle komma att få konstfruset under 1960-talet.

… 32 orter och städer hade konstfruset innan 1980-talet tog vid. Men det var inte tillräckligt. Många bandylag dukade under när kommuner inte satsade. Ett exempel är klassiska Lesjöfors. Förgäves propagerade man för konstfruset när klubben var att räkna med rent sportsligt. Det dröjde ända till 1989 innan den konstfrusna banan var på plats — i centralorten Filipstad.

… Dessa välkomna konstfrusna planer fick så småningom elljus. Enligt uppgift ska officiellt Katrineholms SK varit först med att slå på elljuset på Backavallen den 16 januari 1963 när laget mötte Lesjöfors (det hade dock experimenterats med ”elljus” tidigare 1957 i mötet mellan AIK och Lesjöfors på Stockholms stadion. Vaktmästaren ska ha slagit på elljus med kvarten kvar).

… 1957 spelades det seriematcher på annandag jul för första gången på (1957-1962 förlades just seriepremiären i högsta divisionen på annandagen). Passande då antalet lag utökades från 2×8 till 2×10 lag. Fler datum krävde med tanke på fler möten. På annandagen hade det annars spelats bandy förut, men inte seriematcher. Utan det var mer en stor genrepsdag inför en stundande seriepremiär.
Från 1963 har seriepremiären i högsta serien alltid varit före annandag jul.

Lite kuriosa kring klassiska annandagsbandyn är att Svenska kyrkan länge var negativt inställda till bandyn förlade seriematcher för denna för kristendomen betydelsefulla dag som tillägnas Sankt Stefan — kristendomens, efter Jesus själv, förste martyr.

… Säsongen 1968/69 togs slutspelsserierna bort till förmån för kvarts- och semifinaler. Tidigare hade de fyra bästa lagen i norra respektive södra gruppen gått vidare till två slutspelsserier där vinnaren i slutspelsgrupp A samt slutspelsgrupp B ställts mot varandra i SM-finalen.

… högsta serien bytte namn från Division 1 till Allsvenskan säsongen 1981/82 samt minskades till två geografiskt indelade åttalagsgrupper (norr och söder).

Drivande till minskningen från 2×10 till 2×8 lag inför säsongen 1981/82 var legendariske VSK-profilen Pontus Widén, som då var ordförande i Svenska bandyförbundet.

Mattias Bladh