Dokument: Edsbyns banbrytande hall
DOKUMENT Edsbyn, november 2001 – några framtidsmän (och kvinnor?) samlas för att bilda det arenabolag som ska lägga grunden för Sveriges första bandyhall. Över klassiska Öns IP börjar det stegvis byggas en hall som ett par år senare invigs av självaste kung Carl XVI Gustaf.
Edsbyn får genom sin hall ett försprång i 2000-talets första decennium jämte övriga bandy-Sverige. ”Byn” vinner fem SM-guld i följd 2004-2008.
Vad dessa progressiva entreprenörer i Edsbyn kanske inte vet är att de samtidigt är med och styr in bandyn på en väg som kommer leda till en helt ny kartbild för bandyn i Sverige.
Bandyn i Sverige växte på 50-talet till att bli idrott nummer tre, efter fotbollen och hockeyn. 1950 fanns det 863 registrerade föreningar med bandy på programmet. Bandyn är vid denna tid en idrott som växt sig stark på många bruksorter och sporten kompletterar ofta fotbollen som vilar under vintern.
Bandy har från allra första början spelats på naturisar, ibland till och med på sjöisar. Vädret ställer ofta till problem och det är inte ovanligt att matcher måste flyttas eller ställas in på grund av blidväder.
1956 får Västerås som första stad i Sverige konstfrusen is på Rocklunda. De konstfrusna bandybanor som nu börjar byggas blir en enorm injektion. Säsongen kan förlängas, isens kvalité förbättras avsevärt, spelet utveckas. Under de närmaste åren anläggs omkring fem nya konstfrusna banor varje år.
1969 passerar man 50 stycken.
Idag finns omkring 100 banor över hela landet.
I mitten av 70 talet börjar konstfruset vara en självklarhet – nästan – för fortfarande finns klassiska klubbar som inte har konstfruset. De klubbar som inte lyckats övertala kommunledningen om behovet av konstfruset börjar få kämpigt att hänga med i utvecklingen. 1975 har omkring 200 klubbar som tidigare haft bandy på programmet lagt ner sin verksamhet.
Bollnäs får som sista elitlag konstfruset så sent som 1984.
Hela 27 år efter Rocklunda (!).
Men några klassiska bandyfästen får aldrig konstfruset; Lesjöfors, Hälleforsnäs och Grycksbo är tre av dem.
När tvåtusentalet inleds är bandy som spelas på en icke-konstfrusenbana ovanligt.
Med bandykyrkan i Edsbyn inleds ett nytt kapitel i bandyns historia. Efter innovationen i Hälsinglands hjärta börjar övriga bandy-Sverige hänga på. Västerås och Surte är snart igång med hallbyggen.
Sommaren 2016 finns 12 bandyhallar i Sverige. I Stockholm finns möjligheten att göra is i såväl Friends arena som Tele2 arena.
Några klubbar huserar ensamma i sin hall, till exempel Edsbyn och Sandviken. Andra delar på hallen med flera föreningar, exempelvis i Lidköping. Hallen i Uppsala är byggd främst som en träningshall men används till tävlingsmatcher av alla Uppsalalag förutom Sirius som fortfarande spelar utomhus. Ytterligare några hallar finns på planeringstadiet. Söderhamn ligger främst i tuben (reds.anm. hall finns nu i Söderhamn).
När spaden sätts i jorden i Edsbyn 2001 har de föreningar som aldrig fått konstfryst för länge sedan gett upp.
I början av 2000 talet finns omkring 330 föreningar som utövar bandy.
På 50 år har 500 klubbar försvunnit.
En hall är idag en absolut nödvändighet för att kunna nå toppen av eliten. Bollnäs skulle knappast kunna hålla sig i elitserien om de inte kunde träna i den närbelägna hallen i Edsbyn.
Hammarby drar omkring som nomader på hösten och söker isar. Ofta får de träna på hockeyrinkar (bandyhall finns numera i Gubbängen, reds.anm).
Utvecklingen går inte att ändra – bandy är på väg att bli en idrott som spelas inomhus. Fördelarna med att spela bandy i en hall är också många.
Men hur realistiskt är det med en bandyhall i varje kommun där det spelas bandy?
Om vi räknar elitserien och allsvenskan som bandy på hög nivå finns idag 38 föreningar som bedriver bandy på elitnivå. Visst finns det lag i ”ettan” som satsar, men där finns även spelare och klubbar som ligger på en helt annan nivå.
12 hallar kan bli tjugo, kanske någon till – men vad händer med de övriga klubbarna. Kommer de att överleva? Är det exotiskt att spela bandy utomhus 2030?
Värmland var en gång ett av Sverige starkaste bandyfästen. I dag finns endast en klubb kvar på elitnivå – Boltic. Sörmland har också tappat, vad händer i Göteborg?
Om det bara finns 50 föreningar som spelar bandy med 30 spelare i varje klubb – räcker de till att fylla på de högre serierna med talanger? Kommer nivån på landslaget att sjunka? Hur många spelare finns inte i Ryssland som fyller på bakifrån?
I bandyfamiljen finns även damer – här är skillnaderna ännu större mellan de som har hall och de som tränar ute på obekväma tider när herrarna gjort sitt.
Framtidsmännen i Edsbyn tycktes börja ett fantastiskt bygge. Men var det egentligen bandyns grav de grävde?
* Dokumentet publicerades ursprungligen 2016.
Svante Nyberg
Om författaren: Svante Nyberg från Falun har i över 40 år följt sitt favoritlag Falu BS från läktaren. En tabellnörd och gräver gärna ner sig i sifferstatistik.