Anderstedt: Sex nervkittlande omgångar kvar

KRÖNIKA Tänk att en halvannan vecka kan vara olika lång. Tycker de var kortare förut, men nu när vi väntar intensivt på att få det där avgörandet i Elitserien så har en och en halv vecka känts extremt lång.

Det som skulle förgylla uppehållet, 3-nationsturneringen i Finland, blev ju bara kattskit i svenska ögon om man ser till resultaten. Det bidrog nog till att vår väntan kändes ännu längre.
Om vi stannar till litet vid landslagsturneringen så är säkert många rätt besvikna. Men å andra sidan så verkar nu VM-turneringen bli mera intressant än på länge när de finska lejonen tagit rejäla kliv framåt.

Inte nog med att det blåvita gänget slagit Sverige fler gånger än lovligt. De klarade dessutom av att hålla jämna steg med Ryssland och till och med vinna turneringen på straffar.
Tror vi kan få se härliga bataljer i Irkutsk och det känns mer svårtippat än på väldigt länge. Och några riktigt stora spelare saknades ju i det svenska laget i helgen också.

Jag är dessutom säker på att Sveriges mindre lyckade resultat höjer tempen ytterligare på omstarten i Elitserien. Jag är övertygad om att det kommer 16 blågula vargar, hungriga på revansch, hem från Finland. Nu kommer de att visa mer hjärta än vanligt för sitt klubblag.

Men tänk att all vår väntan ändå tog slut. Onsdagskvällen står för dörren med sex matcher i den 21:a omgången.
Nu är det bara sex nervkittlande omgångar kvar och tänk så mycket som är ovisst.
Det vore nästan ett självpåtaget harakiriuppdrag att försöka räkna ut vilka som slår vilka och vilket lag som besätter den och den tabellplatsen.

Vi har ändå några tydliga förutsättningar om man ser tabellen litet från ovan.
Tre lag har sedan ganska länge ryckt ifrån. Inte minst Edsbyn som verkar helt outstanding denna säsong. Seriesegern hamnar i Byn, något annat vore dumt att tro. Egentligen bara två ovissa matcher kvar, VSK och Vetlanda borta.
I övrigt tar Edsbyn allt.

Villa och Sandviken kommer att slåss om andraplatsen. Villa har tre kluriga bortamatcher kvar, Broberg, Hammarby och Vetlanda. Sandviken har fyra hemmamatcher kvar. Det är dubbelmötena med Hammarby som är de mest ovissa.
Kan bli så att det blir en direkt avgörande fajt om andraplatsen i Lidköping i näst sista omgången mellan Villa och SAIK.

Antalet lag som har en rimlig chans att nå de sex direktplatserna till kvartsfinalerna har blivit något färre den senaste tiden. Just nu har åtta lag bäst möjligheter. Utöver de tre topplagen så står det främst mellan Bollnäs 24 poäng, Vetlanda 23, Västerås 22, Broberg 21 och Sirius 20. Men AIK och Motala är hack i häl på 18. Mitt undvikande av harakiritippandet bygger främst på att de här lagen möter varandra kors och tvärs.

Bollnäs har nog bästa utgångsläget för att försvara den attraktiva fjärdeplatsen med sitt kvarvarande spelschema. Bollnäs och AIK är också de enda två lag som har spelat färdigt mot de tre topplagen.

Vänersborg ligger i nuläget på kvalplatsen och är en stor besvikelse. Men eftersom laget möter flera av de andra som konkurrerar om platserna i åttondelsmatcherna kan mycket hända. Hammarbyfansen har kanske anledning att vara litet skakis. Laget ligger en poäng före Vänersborg, men har två svängar mot Sandviken och en match mot Villa kvar och dessutom en rysaravslutning i Söderhamn.

Men av alla lag så har stackars Åby/Tjureda det svåraste matchprogrammet. Laget skall spela två gånger mot Edsbyn, hemma och borta, och har sen också Sandviken borta och Villa hemma. Det enda som inte är ett tippningsmässigt vågspel är såklart att Åby/Tjureda ramlar ur efter den här första säsongen i Elitserien.

Men jag tror inte klubben är så särskilt bekymrad över det. Man har skaffat sig erfarenhet och en sprillans ny inomhusarena och har bandysveriges bästa ekonomi.
Snart ser vi Åbytjurarna i eliten igen.
Det vågar jag tippa, utan att ta en ohälsosam risk.

Sen hoppas jag innerligt att politiker och företag med resurser i Nora, Köping och Fagersta tar sitt förnuft till fånga och ger de tre klassiska svenska bandyklubbarna Nitro/Nora BS, Köpings IS och Västanfors IF rimliga förutsättningar att bedriva sin sport och samtidigt ge barn och ungdomar i kommunerna förutsättningar för idrottande och utveckling. Den sociala insats våra bandyklubbar står för är långt viktigare än enstaka sportsliga framgångar.

Just nu är det tyvärr långt mellan likartade förutsättningar när vissa kommuner har inomhusarenor och andra inte ens råd med konstfruset.
Framsynta beslutsfattare som investerar, exempelvis i en konstfrusen bandybana, tar normalt samtidigt beslut att avsätta pengar till förbättringar och framtida uppgraderingar för att inte kasta investeringen i sjön. En sådan självklar budgetrutin verkar tyvärr inte vara gängse överallt.

Kjell Anderstedt